Problemet med kulturell appropriering

I dagarna hade några av Sveriges modebloggerskor en gemensam födelsedagsfest. Med Bollywood-tema. Det är nu en ska reagera direkt; detta är inte okej. Att klä ut sig till någon kultur, indisk i detta fallet, är rasistiskt. Och nej detta är inte PK ett dugg, det är bara sunt förnuft. 
Varför är det då ett problem att klä ut sig till andras kulturer? Jag vill ju bara hylla dem?
Problemet med att "låna" andras kulturer är att just att du bara "lånar" för stunden. Du lånar bara det anpassningsbara som är okej för en kväll, men slipper leva med deras förtryck. Om du har på dig en indisk folkdräkt och "klär ut dig" till det så kommer folk att se det preics som det. En kostym. Så nästa gång de ser en indier som har på sig sin folkdräkt, så kommer folk att associera den med "en utklädnad". Och dessutom kommer din utklädnad troligtvis vara anpassad och följa en viss norm. Så troligtvis kommer den riktiga folkdräkten inte ses som fin nog. Plus att du slipper all förtryck och historia som indier lever med. 
Men är det rasistiskt att äta kebab? Ha på sig jeans? Hallå jävla PK!!!
 Nej. För det handlar om kulturellt utbyte. Och det sker på lika villkor. 
 
 
 
Kan ju avsluta med att säga att Svenska Akademins ordlista har sedan förra året med kulturell appropriering som ord/begrepp. 
 
Vill du läsa mer om kulturell appropriering kan du göra det här: 
→ http://www.dailydot.com/opinion/taylor-swift-cant-shake-off-cultural-appropriation/ 
→ http://vardagsrasismen.nu/2014/06/16/vad-ar-cultural-apropriation/
→ http://everydayfeminism.com/2015/06/cultural-appropriation-wrong/
→ http://vardagsrasismen.nu/2015/01/17/kulturell-apropriering-ar-inte-kulturutbyte/
Nyheter, Politik | ca, cultural appropriation, kulturell appropriering, rasism | | En kommentar |

The Hunting Ground

Jag har sett en ny dokumentär på Netflix, den heter "The Hunting Ground". The Hunting Ground handlar om hur tjejer blir våldtagna på campusar i USA. Och hur universitet väljer att bluda för problemen och tysta ner flickorna. Allt för att skolornas rykten inte ska försämras. 
 Efter en dryg kvart börjar Ellie Gouldings låt Anything Could Happen spelas samtidigt som flygfoton över Harvard University visas. "But now I've seen it through. And now I know the truth", det är så jag känner efter att ha sett denna dokumentären. Jag blir mörkrädd. 
Idrottsmän som representerar universitet döms inte pågrund av deras "värde" inom sporten.
Tjejer som tystnar ner varandra.
Rektorer som försvarar våldtäktsmännen.
 
Se den. Snälla. Det får inte tystas ner.
 
Bok, film och podcast, Politik, Tips | allmänbildning, debatt, dokumentär, feminism, film, politik, tips, våldtäkt | | Kommentera |

Miss Representation

Jag har kallat mig feminist sedan valet 2006. Då var jag sex år gammal. Jag och min kompis var med hennes mamma i röstlokalen när hon röstade. Där berättade hon också för oss om feminism. Och sedan dess har jag varit feminist. Men trots detta har jag inte sett dokumentären "Miss Representation"(2011) förrens nu.
Miss Representation speglar hur vi kvinnor är underrepresenterade i framför allt massmedia och politiken. Filmen visar den verkligenheten vi alla måste möta varje dag, men ändå misslyckas att se. "How we are misrepresented(Miss Representation)". Endast 67 länder har haft kvinnliga ledare. Och varken Sverige eller USA är en av dem. Endast 16% av alla huvudrollsinnehavare är kvinnor. Och dessutom har "kvinnliga" filmer eller regissörer sjukt mycket svårare att få finansiering. För varje Hermione finns det 100 Paris Hilton. Att säga att vi är jämnställda är som att putta ner dig själv när du klättrar upp för ett berg "för att utsikten är ändå bra här". 
Jag önskar att jag kunde beskriva filmen på ett sätt så du kände att du var tvungen att se den NU. Men jag är så fylld med känslor så jag vet inte vart jag ska börja. Efter fem till sju minuter grät jag. Och efter yttligare några minuter var jag så arg så jag var tvungen att stänga av filmen. Jag satt ungefär såhär genom hela filmen: *klick*. Filmen visar klipp, bilder och statistik som ger mig kalla kårar. För jag vet att det är sant. Och det gör så jävla ont. 
Kvinnor som besitter makt blir hånade i media medan män i samma position blir hyllade. Kvinnor "gnäller" medan män "berättar". Det värsta av allt: det är i många fall vi kvinnor som hånar andra kvinnor. När jag fick högsta poäng på idrottsprovet fnyste killarna åt mig och sa "det är bara för att du bedömdes på tjejnivån". Ebba Busch Thor ifrågasattes när hon blev vald som partiledare för KD. För hon var ju gravid???? Och vem skulle då ta hand om barnet??? 
Kolla på filmen NU! Det är en riktig ögonöppnare. 
 
→ Filmen finns på amerikanska Netflix. Här(*klick*) berättar jag hur du får amerikanska Netflix, lagligt. 
→ Filmen finns också på YouTube. 
 
"Whatever women do, they must do twice as well as men to be thought half as good. Luckily, this is not difficult." ♥ 

 

Upp